170222 - Ruvardag 13
Min förkylning börjar äntligen ge med sig. Mest hostan som envisas med att dröja sig kvar. Å tyvärr brukar ju det vara den som är segdragen vid förkylningar. Men idag mår jag faktiskt riktigt bra om vi bara ska tänka på förkylningen.
Men magen är inte riktigt min vän kan man lugnt säga. Gravidsymtomen kom som ett brev på posten.. Igår kväll mådde jag så fruktansvärt illa att försöka få i sig lite mat var helt otänkbart. Eller iaf det som var tanken för min del då min mage redan är lite i uppror. Jag skulle äta kokt torsk och potatis och morötter för att lugna min magkatarr. Men jag fick bara kvälvningar. Jag har läst lite olika om huruvida maten gör någon direkt skillnad vid magkatarr. Läkaren har sagt att jag ska äta som vanligt men små mängder ofta. Så jag äter mellan 5-6 gånger /dag just nu och jag tar mina omeprazol en gång om dagen. Får verkligen hoppas det blir bättre. Jag äter även full dos alvedon varje dag då jag har så fruktansvärt ont i min mage. Har svårt att stå och gå upprätt och svårt att vrida överkroppen. Varje gång jag ska sätta mig upp/lägga mig ner gör det skitont i magen. Som tur är, är all smärta högt upp i magen vilket gör att jag tänker att för embryots del så är det ingen fara. Läkaren sa nämligen att jag skulle höra av mig om smärtan vandrade längre ner i magen.
Jag har sura uppstöttningar som kommer typ hela tiden när jag inte äter någonting. Så jag vill helst ha någonting i munnen hela tiden så jag kan svälja. Halstabletter är min räddare i nöden att ta till. Försökte med novalycol (tror jag de heter) men fick typ kvälvningar av dem igår. Så det är inget för mig.
Jag hade verkligen inte föreställt mig att jag skulle må dåligt under min graviditet. Trots att jag vet att det är mycket vanligt så hade jag inte reflekterat över att det säkert inte är någon dans på rosor att vara gravid. Jag hade liksom tänkt att jag skulle må som vanligt och typ ha en mage som växer lite sött. haha så naivt när man tänker efter. Det värsta är väl att jag tycker så jävla synd om mig själv för att jag mår så dåligt. Har googlat en del och de flesta får dess symtom typ i veckan 6-7 medan mitt har börjat typ i vecka 4-5. Jag vet ju inte riktigt vilken vecka jag är i då jag inte haft mens sen i juli månad. Det blir inte riktigt som "vanligt" när man kör IVF-svängen. Jag har räknat två veckor före ägglossningen som min första mensdag. Är jag helt ute och cyklar då? någon som vet?
Tack ni som grattat oss!
